Rest in peace - i repris

Helt sanslöst! Redan under första semesterveckan lyckades jag förlora min andra (älskade) wisp!!! Jag hade inte ens hunnit börja stickandet i tågmiljö som jag sett fram emot. På nattåget till Sicilien blev min ena ryggsäck (full av viktigheter och alla tidsfördriv) stulen! En påse innehållande min ett par decimeterlånga wisp-sjal, stickor och lite annat garn att göra kompisband och småpyssel av, blev en del av stöldgodset. Visserligen saknade jag inte stickningen fullt så mycket som mobil, glasögon, guidebok, mp3spelare, dagbok m.m. som försvann i samma veva. Men hur svårt kan det vara? Hur länge har jag inte försökt sticka mig en sådandär fantastisk wisp utan att lyckas. Den första försvann på tåget i Marocko. Jag tror att tågmiljöer suger åt sig wispar! Slurp-puts väck!

Imorgon åker jag till göteborg igen och på måndag när småbutiker är öppna igen är det jag som går raka vägen och handlar nytt garn och ny loopsticka. Det får nog bli det ljusblå strumpgarnet som den första wispen skulle blivit gjord av. Lingarnet var för grått..

To be continued...

PS. Efter långt uppehåll ska jag nu försöka gottgöra frånvaron med extra stickiga inlägg.