måndag 25 januari 2010

Garnbyte fortsättning

Nu har mitt garnbytes paket kommit!
Om du inte vet vad jag menar så fins förklaringen i ett tidigare inlägg, här.
Jag älskar verkligen att få paket, jag är så att säga postberoende, men sådana där man inte riktigt vet vad som finns i är naturligtvis extra spännande.
I paketet fanns tre små handrullade nystan i underbara färger, inklusive en bit av det jag ursprungligen skickade ut, och en lapp med alla etiketterna på, så att man kan läsa om vad det är för garner och vad de innehåller och vem som har skickat in dem.
Det ljust turkosa är handfärgat av personen som organiserade det hela och kommer från San Francisco.
Hon har även bidragit med det svart, vit och mörkt turkosa, som är självrandigt.
Det blå bruna är från Pennsylvania, och av ett märke som heter Sock-Ease.
Det varmt lila, eller som det heter "African Violet", kommer från New Jersey och är av märket Knit Picks, och är förvånansvärt mjukt. Jag har varit nyfiken på Knit Picks, det verkar vara väldigt populärt i USA men går inte att få tag på i Sverige vad jag vet (nån som vet?), men jag börjar förstå populariteten.
Det grönmelerade är det som jag skickade in och har alltså varit i USA och vänt, hoppas det har bättre tur hos mig denna gången.
Jag tycker verkligen att färgerna kompletterar varandra fantastiskt, grönt och blått är ju mina favoritfärger, men jag tenderar att köpa en hel del lila garn. Så perfekt blandning för mig. Och om någon undrar så är det fotograferat på våra nya "gung och snurr" fåtöljer.

torsdag 21 januari 2010

Stickning + Spikmatta

...Är inte en helt dum kombination. Jag vet inte om jag stickar med axlarna eller vad jag gör, men jag blir helt klart stel i dem och ner i ryggen av stickningen. Tjugo minuter på spikmattan tycks göra något åt det, lösa upp det lite granna i alla fall. Jag vet inte hur mycket spikarna har med saken att göra, det står ju att hjärnan frigör massa endorfiner och annat bra av smärtan, men bara att ligga still 20 min och slappna av gör säkert en hel del i sig. Jag som får migrän (eller vad då, jättemycket huvudvärk) då och då (just nu) vet att mycket stress och stillasittande blir spänningar i axlar och nacke som blir migrän, det är viktigt att få igång blodcirkulationen då.
Det är intressant att ont, huvudvärken, blir lite bättre av mer ont, spikmattan. Det är också underligt att jag som är rädd för all smärta jag vet ska komma, som typ tandläkaren och sprutor (och epilatorn, oj vilken dum ide), tolererar, accepterar och till och med återkommer till smärtan hos spikmattan. För det gör ont, aj aj, men sedan blir det mest varmt och uppmärksamhetspockande, men sedan gör det ont igen när man ställer sig upp och är alldeles röd och prickig.
Väldigt underligt, behagligt avslappnande.

söndag 17 januari 2010

Stickmarkörer

Jag gjorde mina egna små stickmarkörer. Av pärlor som jag har haft länge, som ursprungligen kom från Steet tror jag, och 1 millimeters fiskelina från specialfiskeaffären. Det är en rolig affär ska jag säga, väldigt hjälpsamma och förvånade var de.
Det är krångligt det där med stickmarkörer, i början gjorde jag bara små öglor av ett kontrasterande garn, vilket fungerar ganska bra, men det blir lite flimsigt, man behöver lite tyngd i dem. Så då köpte jag billiga i plast från garnaffären, men de var alldeles för stora och var obekväma att hålla i. Med en av sticktidningarna jag prenumererar på, Simply Knitting, kom det 6 stycken som var ganska bra, turkosa lite fåniga plast pärlor formade som blommor på en "silver" ögla, de hade tyngden och var riktigt bra, men öglan var inte lödd och garnet fastnade i skarven då och då. För övrig är 6 stycken markörer snålt, man behöver minst 8. På etsy finns det hur många som helst som säljer stickmarkörer och en hel del riktigt bra, med lödda öglor eller helt enkelt i vajer i stället. Med pärlor illustrerande allt från puttinuttiga påfåglar, till blodiga ögon och handblåsta glasbananer. Men hur svårt är det att göra själv egentligen, jag gjorde mina egna, och kommer nog att göra fler i framtiden.

lördag 16 januari 2010

Benvärmare

De här har varit klara ett tag, tur det med tanke på hur kallt det har varit, men det har inte bivit något fotande av. Det är benvärmare eller yoga sockar, om man så vill, från ett drops mönster. Och de har faktiskt varit med ute en hel del, för värmade syfte, nu märker man ju dock hur kalla låren blir. (Jag är inte helt säker på att man ska gå ut när man måste ha dubla långkalsonger och de här på sig.) Under foten biten är mycket trevlig, den är liten men värmer hela foten. Till nästa år får jag sticka ett par som når långt upp på låren också. :)

tisdag 12 januari 2010

Hallowig

Varför inte sticka din egen peruk, perfekt för personer som inte gillar att ha mössa!
Jag hittade den här stickbeskrivningen på en Hallowig, på Knitty.com, en internet baserad sticktidning. Vansinnigt fin, och det är bra med mönster som inte är så allvarliga, stickning blir lätt för allvarligt, det ska vara felfritt, man ska följa mönstret och inte ta för lång tid på sig. Sticka nått roligt i stället! Sticka en Hallowig, kanske till nästa Halloween i alla fall. :)
(Den har bena och allting)

onsdag 6 januari 2010

raggsocksstickardag

Idag har jag varit i Ljungskile och stickat raggsockar med Mia och Jenny. Mycket mysigt. Vi skulle ha tagit en strandpromenad men tyckte att det var lite väl kallt och blåsigt och att det var bättre att sitta i soffor vid brasan med te, kaffe och garn. Kändes som ett bra val.
Min raggsocka blir alldeles för stor. Jag funderar på om jag kan krympa den lagom när den är klar. Torktumlare?

lördag 2 januari 2010

Yllesjal


















Jag stickade den här sjalen till mamma i födelsedagspresent. Garnet fick jag i julklapp förra året av min mormor och tidigare ha min moster stickat en tröja av det till min morfar. Därför kändes det roligt att använda resterna och låta det fortsätta runt i familjen. Jag började på sjalen (som var ett beställningsverk) redan förra julen. Så här såg det ut då:
















Men jag orkade inte göra klart projektet och det blev liggande under året. Nu är det roligt att ha avslutat det och jag tror mamma blev glad.