Postgarn!

Kommer ni ihåg mitt desperata garnköp för att lindra besvikelsen i att inte kunna åka på Sy mässan. Paketet har kommit fram! 

Oj, vilka fina garner, jag är omåttligt nöjd, några av de finaste sockgarner jag har sett faktiskt, i alla fall i kategorin "inte handfärgat". Jag ser redan framför mig vilka underbara sockar som kommer att skapas i framtiden. 

Frost är väldigt behagligt att sticka i, lite sticksigt och lite tunt men jämt och pålitligt med vackra färger. 

Jag provade en annan garnaffär den här gången Violas Garn och Handarbeten i Göteborg, de får bra betyg av mig, inget att anmärka på, ganska snabb leverans. 

Det blåröda har snabbt blivit en stark favorit. :) 

Ny blogg.. Igen

Nu har jag startat en ny blogg igen, min tredje... eller officiellt min femte men det talar vi inte om. :) Jag har känt min lite splittrad i mitt bloggande eftersom allt om stickning hamnar här och allt det konstnärliga hamnar i min andra blogg "Frida Working...". Inte nog med det, det blir ett stort glapp också när man vill skriva om all snö på gården och nymålade husnummer, vart ska det höra hemma. Jo, det kommer att höra hemma på DollyBob, allt kommer att höra hemma på DollyBob, på engelska. Jag kommer naturligtvis att fortsätta blogga om stickning på svenska här, och på engelska på DollyBob, Frida Working... kommer att bli mer ett sätt att visa i bild vad jag jobbar på när det gäller det konstnärliga.

Så ta en titt på DollyBob och bokmärk sidan, för nu måste du läsa den också! :)

Barnraising Quilt

Jag fick ju det där paketet nyligen med massa små sockgarnssnuttar, och detta är vad jag primärt hade tänkt ha dem till, de räcker till ett par små knasiga sockar också, men jag gör en sådan här ruta av varje färg. Alla mina sockgarnsrester hamnar här.

Det kommer att behövas 42 rutor sammanlagt och jag är inte riktigt där ännu, men med mitt garnshopping behov kommer det inte att ta lång tid. Som ni ser i inlägget nedan är det redan mer sockgarn på väg. Men till mitt försvar så använder jag allt garn jag köper, de flesta nystanen blir inte liggande länge och jag kommer fram till alla förr eller senare.
Utan inbördes ordning: Pappas mössa, Hannahs sockar, Ulla-Britts handskar, benvärmarna, garnet jag färgade med KoolAid, sockarna jag rev upp, sockarna jag rev upp och färgade om, slipsen, Olas sockar, Helenas sockar, pappas sockar, mina sockar, diverse Noro snuttar, mm, mm, mm. Med glädje. :)

Swedish Fish Socks, för att vädret är som det är

Som en desperat reaktion på att vi blev ofrivilligt insnöade och inte säkert kunde köra till Sy Mässan, köpte jag massa sockgarner över internet (från Göteborg, ironiskt (för det är där jag kommer ifrån, men bor numera i Stockholm)), och ett mönster på Ravelry "Swedish Fish Socks" (också ironiskt), och nu känns det lite bättre!

Mammas julklappsscarf

På mammas formulär var det ifyllt scarf på objekt och modigt nog "Fridas val" på färg. Jag har haft ett scarf mönster i tankarna länge, jag har sett massvis med exemplar på Ravelry, och jag har längtat efter att få prova. Mönstret heter Clapotis, och man formar diagonala ränder / håligheter genom att medvetet tappa eller släppa maskor. Detta gör att den draperar sig väldigt intressant över axlarna. Detta var ett utmärkt tillfälle att göra en "clapotis".

Eftersom det stod att jag fick välja vilket garn jag ville så valde jag ett i ganska starka färger, Sea Silk från Handmaiden. Det består av silke och något de kallar Sea Cell, vilket vid närmare efterforskning visar sig vara sjögräs. Och om man stoppar näsan i garnet så märket man helt klart en svag doft av sushi, och ännu värre när den är blöt kan jag meddela. Inte obehagligt snarare karaktärsgivande. :)
Medan man stickar så krullar den ihop sig något förskräckligt så det går inte riktigt att se vad man har åstadkommit förr än man har tvättat och "blockat". Jag skulle helt klart kunna tänka mig att göra en till mig själv också.

Pappas julklappsmössa

I julklapp fick mamma och pappa ett litet formulär, där de fick fylla i vad för stickat objekt de ville ha, för att sedan posta det till mig för kärleksfull tillverkning. De kunde fylla i vad för sak de ville ha, mössa, vantar, scarf eller liknande och så kunde de fylla i struktur och färg på garnet, t.ex. röd och randigt. Om de ville vara modiga fans också "Fridas val" i färgkategorin.

Här är pappas julklappsmössa.

Pappa skickade in sitt formulär med kryss på mössa och i färgvalet melerat och svart-grått. Jag har valt det färggladaste garnet jag kunde hitta som fortfarande kunde passa in i kategorin svart-grått. :) Det är Colinette, Jitterbug i 100% merino ull, så att det ska vara mjukt om öronen och inte stickas i pannan. När jag letade efter passande mönster, jag ville ha öronlappar, så hittade jag en väldigt användbar sida som, kalkylerat på sticktäthet och huvudstorlek, genererar ett mönster (på just en sådan här mössa) för att passa perfekt för just ditt garn och huvud. Vill du testa, det är verkligen en varm och väldigt fin mössa, så finns mönstret här. Mössan stickas dubbelt över pannan och öronen och blir väldigt varm och gossig.
Mössan testkörs här av min man Ola. Han har fått en egen rosa mössa så han är inte väldigt avundsjuk.

Garnbyte fortsättning

Nu har mitt garnbytes paket kommit!

Om du inte vet vad jag menar så fins förklaringen i ett tidigare inlägg, här.

Jag älskar verkligen att få paket, jag är så att säga postberoende, men sådana där man inte riktigt vet vad som finns i är naturligtvis extra spännande.
I paketet fanns tre små handrullade nystan i underbara färger, inklusive en bit av det jag ursprungligen skickade ut, och en lapp med alla etiketterna på, så att man kan läsa om vad det är för garner och vad de innehåller och vem som har skickat in dem.
Det ljust turkosa är handfärgat av personen som organiserade det hela och kommer från San Francisco.

Hon har även bidragit med det svart, vit och mörkt turkosa, som är självrandigt.

Det blå bruna är från Pennsylvania, och av ett märke som heter Sock-Ease.

Det varmt lila, eller som det heter "African Violet", kommer från New Jersey och är av märket Knit Picks, och är förvånansvärt mjukt. Jag har varit nyfiken på Knit Picks, det verkar vara väldigt populärt i USA men går inte att få tag på i Sverige vad jag vet (nån som vet?), men jag börjar förstå populariteten.

Det grönmelerade är det som jag skickade in och har alltså varit i USA och vänt, hoppas det har bättre tur hos mig denna gången.

Jag tycker verkligen att färgerna kompletterar varandra fantastiskt, grönt och blått är ju mina favoritfärger, men jag tenderar att köpa en hel del lila garn. Så perfekt blandning för mig. Och om någon undrar så är det fotograferat på våra nya "gung och snurr" fåtöljer.

Stickning + Spikmatta

...Är inte en helt dum kombination. Jag vet inte om jag stickar med axlarna eller vad jag gör, men jag blir helt klart stel i dem och ner i ryggen av stickningen. Tjugo minuter på spikmattan tycks göra något åt det, lösa upp det lite granna i alla fall. Jag vet inte hur mycket spikarna har med saken att göra, det står ju att hjärnan frigör massa endorfiner och annat bra av smärtan, men bara att ligga still 20 min och slappna av gör säkert en hel del i sig. Jag som får migrän (eller vad då, jättemycket huvudvärk) då och då (just nu) vet att mycket stress och stillasittande blir spänningar i axlar och nacke som blir migrän, det är viktigt att få igång blodcirkulationen då.

Det är intressant att ont, huvudvärken, blir lite bättre av mer ont, spikmattan. Det är också underligt att jag som är rädd för all smärta jag vet ska komma, som typ tandläkaren och sprutor (och epilatorn, oj vilken dum ide), tolererar, accepterar och till och med återkommer till smärtan hos spikmattan. För det gör ont, aj aj, men sedan blir det mest varmt och uppmärksamhetspockande, men sedan gör det ont igen när man ställer sig upp och är alldeles röd och prickig.

Väldigt underligt, behagligt avslappnande.

Stickmarkörer

Jag gjorde mina egna små stickmarkörer. Av pärlor som jag har haft länge, som ursprungligen kom från Steet tror jag, och 1 millimeters fiskelina från specialfiskeaffären. Det är en rolig affär ska jag säga, väldigt hjälpsamma och förvånade var de.

Det är krångligt det där med stickmarkörer, i början gjorde jag bara små öglor av ett kontrasterande garn, vilket fungerar ganska bra, men det blir lite flimsigt, man behöver lite tyngd i dem. Så då köpte jag billiga i plast från garnaffären, men de var alldeles för stora och var obekväma att hålla i. Med en av sticktidningarna jag prenumererar på, Simply Knitting, kom det 6 stycken som var ganska bra, turkosa lite fåniga plast pärlor formade som blommor på en "silver" ögla, de hade tyngden och var riktigt bra, men öglan var inte lödd och garnet fastnade i skarven då och då. För övrig är 6 stycken markörer snålt, man behöver minst 8. På etsy finns det hur många som helst som säljer stickmarkörer och en hel del riktigt bra, med lödda öglor eller helt enkelt i vajer i stället. Med pärlor illustrerande allt från puttinuttiga påfåglar, till blodiga ögon och handblåsta glasbananer. Men hur svårt är det att göra själv egentligen, jag gjorde mina egna, och kommer nog att göra fler i framtiden.

Benvärmare

De här har varit klara ett tag, tur det med tanke på hur kallt det har varit, men det har inte bivit något fotande av. Det är benvärmare eller yoga sockar, om man så vill, från ett drops mönster. Och de har faktiskt varit med ute en hel del, för värmade syfte, nu märker man ju dock hur kalla låren blir. (Jag är inte helt säker på att man ska gå ut när man måste ha dubla långkalsonger och de här på sig.) Under foten biten är mycket trevlig, den är liten men värmer hela foten. Till nästa år får jag sticka ett par som når långt upp på låren också. :)

Hallowig

Varför inte sticka din egen peruk, perfekt för personer som inte gillar att ha mössa!

Jag hittade den här stickbeskrivningen på en Hallowig, på Knitty.com, en internet baserad sticktidning. Vansinnigt fin, och det är bra med mönster som inte är så allvarliga, stickning blir lätt för allvarligt, det ska vara felfritt, man ska följa mönstret och inte ta för lång tid på sig. Sticka nått roligt i stället! Sticka en Hallowig, kanske till nästa Halloween i alla fall. :)

(Den har bena och allting)

raggsocksstickardag

Idag har jag varit i Ljungskile och stickat raggsockar med Mia och Jenny. Mycket mysigt. Vi skulle ha tagit en strandpromenad men tyckte att det var lite väl kallt och blåsigt och att det var bättre att sitta i soffor vid brasan med te, kaffe och garn. Kändes som ett bra val.
Min raggsocka blir alldeles för stor. Jag funderar på om jag kan krympa den lagom när den är klar. Torktumlare?

Yllesjal

Jag stickade den här sjalen till mamma i födelsedagspresent. Garnet fick jag i julklapp förra året av min mormor och tidigare ha min moster stickat en tröja av det till min morfar. Därför kändes det roligt att använda resterna och låta det fortsätta runt i familjen. Jag började på sjalen (som var ett beställningsverk) redan förra julen. Så här såg det ut då:
















Men jag orkade inte göra klart projektet och det blev liggande under året. Nu är det roligt att ha avslutat det och jag tror mamma blev glad.

Etsy!

Hej!

Nu har jag "återöppnat" min Etsy affär FridaMadeIt.etsy.com. Kom in och titta på (köp!) jättefina djurbroscher bland annat. De är jättebra presenter och ljusar upp vilken dag som helst!

Garnbyte

Jag är medlem i en grupp på Ravelry (länk till vänster) som heter "Odd Socks" som naturligtvis handlar om stickade sockar som aldrig blir likadana. I det här fallet så är det många som gillar att de blir olika. När man använder självrandigt garn så kan man alltid försöka börja på samma ställe i mönstret på båda sockorna, men personligen (och jag har mycket medhåll här) så tycker jag det är finare och mer spännande att bara fortsätta där man är i nystanet och se vad som händer. Fötter är ändå inte likadana, vi har ju en höger och en vänster.

I alla fall så är det en medlem som också älskar sockgarn och har utlyst en "swap" som det heter, vi som ville vara med skickar alla 100g garn till henne och hon delar upp garnet så att alla får en liten bit av varje färg. Då kan man sticka världens knasigaste sockar (eller vad man nu vill) av det sedan. Sockgarns snuttar har högt värde i stickkretsar. :)

Jag skickade iväg mitt paket i dag, det ska till San Francisco. Jag brukar alltid lägga i lite svenskt godis när jag skickar utomlands, det är så enkelt, men så roligt att få. Jag köpte turkisk peppar (för det är roligt och jag älskar dem) och zoo (för det är ju trevligt om godiset är gott också). Garnet jag skickade med är Gjestals Frost. Det ska bli väldigt kul att se vad som kommer i det återvändande paketet!

Sko Sockar

Jag hittade ett jättekomplicerat mönster på sockar i en tidning för inte så längesedan och när jag studerade hur mönstret formade sig över foten så såg jag en annan form. Jag såg hur man skulle kunna skapa formen av en liten ballerina sko i mönstret på en socka. Det var jag ju bara tvungen att prova; och här är resultatet!

Det visade sig att det var jättesvårt att sticka runt runt med två olika färger utan att ta med den kontrasterande garnet hela vägen runt, så det slutade med något slags ofrivilligt intarsia projekt. Oj, vad knepigt det var, jag tvivlar på att jag någonsin kommer att göra ett andra par.

Men fina blev de. :)

Bakläxa

Förra julen fick min lillebror ett par vantar i julklapp. Han hade valt färgerna själv: senapsgult och brunt. Efter att han öppnat paketet fick jag fästa om alla trådändar innan de gick att använda. Jag hade klippt av dem för kort och fick sy ihop fästena med sytråd inuti. Inte så bekvämt kanske men Simon använde dem tappert hela vintern och även nu i höst. Men så gick det hål på ena vanten och var svårt att laga så jag stickade helt enkelt ett par nya precis likadana till honom. Jag använde mindre stickor den här gången så de blev lite tätare och fastare. De behövde också bli lite kortare.
När de var klara upptäckte jag att jag gjort mudden för kort och att dessutom ena mudden var kortare än den andra. Varken snyggt eller bekvämt. Jag orkade inte sticka om dem en tredje gång utan tog helt enkelt upp maskor i början av mudden och stickade vidare åt andra hållet. Fortfarande inte snyggt men lite bekvämare och mer praktiskt. Och Simon var nöjd.

Här ligger vantarna i blöt för att justera sig lite och just i skrivande stund torkar de med visp- och slevskaft instuckna i tummarna för att töja ut dem. Simons tummar fick nämnligen klaustofobi i vantarna. Även mina när jag provade.

Det man inte har i huvudet får man ha i..... tja.

Zauberball sockar

Jag stickade Zauberball sockar till Ola. Han använder raggsockar en hel del, på jobbet till exempel. Det här garnet "Zauberball tropisk fisk" köpte jag på symässan, det var inte alls roligt att sticka med måste jag säga, men färgerna är fantastiska och det blir väldigt fint när det är klart.

Personligen gillar jag inte att matcha garnet så att sockorna blir lika dana, jag gillar att de blir lite som de blir, sockorna får bestämma själva, får eget liv. Jag gjorde en förstärkt "slipped stitch" häl så att de tål att slitas på lite mera.

Han ser ganska nöjd ut, eller hur :)

Benvärmare

Vilken perfekt frostig dag att börja sticka ett par benvärmare på.

Jag hittade ett fint mönster på Drops för yoga sockar / benvärmare, som jag stickar med ett jättefint blågrönt "Fabel" från drops.

Karamellfärg

Oj! Nu var det längesedan någon gjorde ett inlägg! Men misströsta inte för det, för jag har experiment färgat garn med karamellfärg mitt i natten.

Jag gjorde massa förberedande bloggläsning för att se hur man gjorde och det jag fick fram var att det är ingen som riktigt vet hur man gör... men... mycket syra verkar vara viktigt för att få färgen att fästa, hellre för mycket än för lite anar jag. Vissa använde citronsyra, andra vinäger och en del ättiksprit. Därför fick garnet ligga i blöt i vatten med en ganska stor skvätt (jag skvätte helt enkelt) ättiksprit före färgningen. Den blåa karamell färgen blandade jag ut i vatten med ca 2 matskedar citronsyra i, (den knastrade fortfarande) mycket surt. Jag använde ungefär halva flaskan för 50 g garn, ull ska det vara naturligtvis, sådana här färger fäster bara på animaliska fibrer. Sedan micrade jag en massa, jag tror det viktigaste med micrandet är att garnet får ett uppkok och håller sig ganska varmt en stund, ett bra tecken är om vattnet blir klart.

Kolla vilken fantastisk färg det blev! Blått som är min favorit.
Det verkar som om färgen fäste ordentligt, jag sköljde åtskilliga gånger och vattnet var klart hela tiden.
Blått guld från mataffären. Jag återkommer med bilder på torrt garn... när garnet har torkat.