Det här var ett knasigt, krongligt och roligt mönster. Mermaid kallas det, antagligen för att det slingrar sig runt foten och ser lite fjälligt ut. Fantastiskt sätt att få ett självrandigt garn att se rutigt ut. Men om jag skulle göra dem igen skulle jag nog skippa den där rätstickade mudden och göra mönstret från början hela vägen.
Nu tänker jag göra lite reklam igen. Jag har nu startat min alldeles egna Etsy shop! Det finns nu alltså ett ställe på internet där man kan köpa mina handgjorda föremål. Jag har inte bara focuserat på smycken, utan det kommer att finnas många olika sorters funktionella vackara föremål, inclusive smycken naturligtvis och i framtiden säkert stickade saker också, just nu finns det till exempel väldigt fina iPod fodral. 
Det är svårt att hitta en sticktidning man gillar, som har fina mönster som man facktiskt kan tänka sig att använda, roliga reportage att läsa och aktuella garntester. Jag har i alla fall fastnat totalt för den engelska tidningen The Knitter, den är stor, välgjord och med fina bilder och intressanta mönster, den ska tydligen vara för lite mer erfarna stickare men jag tycker inte det har varit så svårt, snarara spännande och utmanande. Förut har jag prenumererat på Simply knitting och det ska vara för nybörjare men dels är den ganska omodern (om än väldigt mysig) och dels så är mönstrena antingen för tråkiga och tantiga, för lätta eller för svåra. Den är lixom lite vinglig i kvaliten, och jag har ännu inte direkt velat sticka några av mönsterna. Reportagen brukar vara kul dock, som: Sheep of the month (tala om att vara utvald). I alla fall så har jag nu valt att prenumerera på The Knitter också, jag kan varmt rekomendera den, så får jag se om jag förlänger simply knitting nästa år. 
Jag hade precis lagom mycket garn av det jag färgade rött själv för att göra ett par små sockar med ett gulligt spets- mönster. Och så använde jag den blåa rapporten av evighetsnystanet noro för att förhöja den röda färgen. 
Det var ju bara en fråga om tid innan stickandet och mitt konstnärliga arbete skulle flyta samman. Jag har velat använda min inspiration och sticka bilderna jag har i huvudet ganska länge nu. 
I födelsedagspresent fick jag en underbar liten japansk maskin som gör underbart fina nystan. Jag hade blivit lite trött på att vira klumpiga nystan för hand, som inte verkade vara särskiltbra för garnet heller, och Ola, min man, började bli väldigt trött på att hålla härvorna medan jag virade också. Så han köpte den här söta saken till mig, om man använder den tillsammans med en sådan där traditionell "härvhållare" (jag vet inte vad de kallas) i trä så går arbetet så mycket fortare och blir så mycket finare. Det blir fantastiska små nystan (se projekt nedan) som man tar garnet inifrån ur, och medans man stickar så står de alldeles still, till skillnad från de gamla som rullade runt på golvet och samlade damm. Jag har med glädje vevat upp alla garner i min garnlåda till sådana här fina nysan som också är stapelbara. 
Mysstund med stickning på Tallås´enorma balkong i eftermiddagssolen. Trots krasslighet var det ljuvligt skönt.
Det går bra änsålänge med wisp nummer två. Garnet ser grått ut på bilden, men tittar man riktigt noga så är det hoptvinnat av duvblått, gräddgult och naturlin...
Jag har ingen stickfåtölj eller annan bra plats att vara på, förutom min madrass på golvet. Siri ligger i våningssängens underslaf och till en början låg jag ovanpå men vår säng är så svajig och ostabil att vi var rädda att den skulle braka ihop och om inte det så vaknade Siri varje gång jag vände på mig i de livliga drömmar teaterläraren utlovat som en produkt av träningen. Nu sover jag alltså - och stickar, på golvet.
Den här bor i Casablanca och har inte riktigt lika fint, färgglatt skal som Sheldon. Men uppbyggnaden av det här skalet är avancerat ändà. Jag försökte rita av det häromdagen.
Det här är ett väldigt underligt sätt att bygga upp ett par sockar på. Man stickar ruta för ruta en och en, vilket resulterar i att mönstret på garnet har helt andra saker för sig än om man skulle ha slätstickat fram och tillbaka eller runt runt. Det är väldigt behagligt dock, det är ingen stress, man kan göra bara en ruta om man vill. Jag har inte kommit till hälen ännu som man kan se, så jag vet inte riktigt hur det kommer att fungera, men mönstret har varit lättläst än så länge så det ska nog gå bra. Det är ett gratis Dropsmönster, Domino. 
